skrivtappen

Vad hette den här? Frågar barnet och tar upp en 3D-utskrift från kuben. Det är en skrivtapp, svarar pedagogen. Ja just det, den behöver jag. Barnet tar skrivtappen och går iväg till bygg och konstruktionsrummet där en lek pågår. Skrivtappen används för att flytta saker på den skärm barnen har konstruerat till ett tangentbord.

Formge en skrivtapp

Den istapp som ett barn ritade och skrev ut blev inspiration för andra barn. Ett barn står bredvid och observerar hur istappen designas och dagen efter kommer hen och ber om att få göra en egen istapp. Barnet sätter sig vid lärplattan och börjar diskutera med pedagogen om hur de istappar vi sett hänga från taket ser ut. Barnet ritar och berättar, det blir inte som hen tänkt, delar raderas och skapandet börjar på nytt. Barnet får till den form som hen upplever att istappar har. Bredvid sig har barnet en stiftpenna, denna lyfts upp och barnet vänder och vrider på den. Vad ska jag med en istapp till? Jag kan göra en skrivtapp så kan jag använda den när jag måste skriva nåt, säger barnet och funderar på hur designen ska förändras. På istappens spets placeras en halvcirkel och nu känner sig barnet helt nöjd med sin design och ber om att få den utskriven.

Skrivtappen i programmet Gravity Sketch

Utskrifternas funktion

Vi ser hur barnens tanke blir till verklighet för att sedan fylla en funktion i en lek eller annan aktivitet. Kuben är en samlingsplats för alla de utskrifter som gjorts, hit går barnen ofta, lyfter på locket och plockar upp olika föremål. Ibland hämtar de någonting för att ett behov av just den saken har uppstått i en aktivitet eller så stannar de vid kuben och studerar och samtalar om de olika föremålen. På väggen vid kuben sitter dokumentationer från de utskrifter som finns och här kan barnen reflektera enskilt och tillsammans kring hur processen och tanken gått till. Att 3D skrivaren är en del av barnens nutid börjar bli helt klart.


Skriva säger barnet

Hjärta, ring, ring

Barnet tar pedagogen i handen och drar hen fram till 3D skrivaren. Skriva säger barnet som ännu inte använder sig av så många verbala ord. Pedagogen undrar om barnet vill göra en ritning och skriva ut. Barnet nickar och pekar på skrivaren och sen på kuben där alla modeller är placerade. Barn och pedagog sätter sig vid bordet och väljer att arbeta i tinkercad. Barnet scrollar i listan med figurer och benämner de hen vill ha med namn. Först placeras ett hjärta på skärmen och barnet väljer sedan olika former som placeras på skärmen. Barnet som har stått bredvid och observerat under så många tillfällen då andra har arbetat med programmet verkar ha en god uppfattning om hur det fungerar.

Hjärtat i ritprogrammet

När figurerna inte flyttas precis dit där barnet vill ha dem tar hen tag i pedagogens hand för att visa att hen ska flytta dem till rätt position. Vid varje val av ny figur försöker barnet flytta den och ibland får hen dem precis där hen vill ha dem. Under hela processen är barnet väldigt tydlig med var figurerna ska placeras och när hen är färdig pekar hen på skrivaren och säger skriva. Utskriften startas och barnet studerar processen, när skrivaren spelar sin melodi som indikerar att utskriften är klar ropar övriga barn på avdelningen på barnet vars utskrift är klar. Vi tar loss den och barnet tittar på det som designats, titta hjärta, ring, ring säger barnet när hen benämner de olika figurerna och placerar den sedan i kuben.

Det utskrivna hjärtat

Snöskotern

Jag vill skriva en snöskoter. Barnet som kommer med en bestämd plan och kan berätta exakt hur designen ska se ut för att bilda formen av en snöskoter sätter igång med att arbeta i tinkercad. Hen provar olika figurer för att hitta den som bäst gestaltar den för en snöskoter. Vi behöver nåt där också. Barnet guidar pedagogen genom sina tankar kring det som skapas och tillsammans bläddrar de bland de olika flikar och figurer som finns i programmet tills barnet hittar alla delar som passar till hens ritning. Dessa placeras sedan i rätt position, barnet ändrar storlek genom att dra i figuren men när delarna sedan ska fogas samman till en snöskoter hamnar de på alla ställen förutom där barnet vill ha dem. Jag vill ha den där säger barnet och pekar på skärmen, tillsammans flyttar de de olika figurerna till rätt position. Ja det är en skoter, så ser de ut, utbrister barnet när den sista biten är på plats.

Snöskotern i ritprogrammet

Utskriften startas och när den är färdig får den en roll i olika lekar innan den placeras med de andra utskrifterna i kuben.

Den utskrivna snöskotern


Jag vill ha en istapp som inte smälter

Jag vill göra min istapp

Barnet som tidigare på dagen haft med sig en istapp till förskolan som studerats i detalj vill nu tillverka en i 3D skrivaren, en som aldrig smälter. Barnet börjar med att fundera över hur just den här istappen ska se ut, måste alla se ut på ett speciellt sätt? Barnet kommer fram till att hen kan göra som hen vill. Istappen börjar konstrueras med olika storlek av bollar, längst ner placeras två triangelformade delar. Vi mailar ritningen till skrivaren, pedagog och barn samtalar om hur stor utskriften ska bli. Den ska ta 20 min säger barnet. Pedagogen bekräftar vad barnet sagt och de gör utskriften i en storlek som ska ta 20 minuter. Barnet får titta på hur den ser ut i programmet och tycker att den ser liten ut. Pedagogen ändrar storlek, barnet tittar på skärmen -hur lång tid tar den? 50 minuter svarar pedagogen, den är klar innan mellanmålet. Det blir bra säger barnet och de startar utskriften. Alla går till olika aktiviteter på avdelningen och efter en stund kommer barnet till pedagogen  -kom, Kom det är trassligt. Pedagogen ansluter till barnen vid skrivaren och ser att utskriften lossnar från plattformen och åker runt med armen som skriver ut. Hur ska vi lösa det här undrar pedagogen. Alla barn börjar fundera och kommer med olika förslag. Hur gjorde vi med de andra utskrifterna som lossnade? Barnen går till kuben och tittar på de utskrifter som finns där. Vi gjorde en ram säger barnet vars ritning det är som ska skrivas ut. Ja en ram, det provar vi säger pedagogen.

Istappen som skrivs ut

Utskriften startas igen

Den här gången startar vi utskriften med en vägg runt istappen. Skrivaren arbetar och alla återgår till de aktiviteter som de var engagerade i innan utskriften blev trasslig. Barnen kommer och går för att kontrollera huruvida utskriften blir bra eller inte. Den fungerar nu, det blir jättebra ropar barnen till pedagogen. Efter 50 minuter är utskriften klar och vi kan plocka bort den från plattformen. Istappen vickas på så att den släpper från den ram som omsluter den, barnet studerar sin utskrift och pedagogen kan se på barnets ansiktsuttryck att någonting inte blev som barnet tänkt. De pratar om det och det kommer fram att det beror på att de två trianglarna inte syns som barnet hade tänkt sig men att det är bra ändå.

Den färdiga istappen och ramen

Att gå från tanke till handling blir mer och mer naturligt för barnen i gruppen. Att komma med en istapp på morgonen, undersöka och samtala om den till att vilja skapa en som aldrig smälter är en fantastisk utveckling att få vara med om.

Att följa den ursprungliga tanken och skapa ritningen utifrån den blir vanligare och vanligare bland de barn som tidigt intresserade sig för att använda skrivaren. Nu visar alla barn intresse för att skapa och ge uttryck för sin konstnärliga sida