Jag ska göra en rymdraket

Jag vill prova göra en nu, säger barnet och pekar på 3D-skrivaren.
Barnet och en pedagog sätter sig vid  bordet, vilket program vill du arbeta med, frågar pedagogen och växlar mellan olika fönster med programmen i. Barnet som tidigare arbetat med och utforskat båda programmen väljer att göra sin ritning i tinkercad.

Jag ska göra en rymdraket. Barnet är väldigt bestämd med det föremål som hen vill skapa och ett samtal kring vilka former som kan vara passande uppstår. Barnet bläddrar i listan med former och väljer olika för att prova hur de ser ut i konstruktionen. Jag vill ta bort den, säger barnet och pekar på en av formerna som inte blev som hen tänkt. Pedagogen stöttar i hur man raderar och barnet fortsätter sitt arbete. En konformad raket syns på skärmen och barnet börjar placera andra former inuti raketen. Hur tänker du kring de formerna, undrar pedagogen. De kommer inte att synas i utskriften. Nej, de ska inte det för det är ju passagerarna, svarar barnet och fortsätter att placera passagerarna i raketen.

Ritningen i tinkercad

Efter en stund stannar barnet upp och studerar sin bild, det saknas någonting. Tillsammans funderar barnet och pedagogen på hur en raket ser ut, under samtalet kommer barnet på att det behövs någonting i botten. Jag behöver det som gör att den skjuter upp. Barnet visar med handen hur raketen åker upp i luften. Hen väljer att placera en pyramidformad del i botten så att en del av den sticker ut. Barnet börjar fundera,  Hur vet man att den är min? Jag vet jag vill göra mitt namn. Barnet väljer ikonen med bokstäver och skriver sitt namn som placeras framför raketen.

Visar på sitt lärande kring skrivaren

Den kommer bli fel, säger ett barn som stannat upp och studerat ritningen. Hur tänker du att den blir fel? Undrar pedagogen. De kommer lossna, säger barnet och pekar på bokstäverna. De behöver en ram. Vid tidigare tillfällen då vi har skrivit ut namn har alla bokstäver blivit lösa och av det har vi lärt oss just det här med att använda en ram för att hålla ihop dem.

Hur får vi då bokstäverna att inte lossna?

Barnet bläddrar mellan formerna och provar några på skärmen, tillslut väljer hen att placera en rektangel under bokstäverna och på så sätt skapa en botten.
När barnet känner sig klar skickar vi ritningen till skrivaren och en utskrift startar. Efter 50 minuter spelar skrivaren sin melodi och barnet skyndar fram. Utskriften tas bort och innan den placeras i kuben agerar raketen rekvisita i olika lekar.

Den utskrivna raketen

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Lisa

Lisa

Apropå raket, tänk i vilken raketfart barnens idéer kommer till uttryck i 3-D skrivaren nu. Att ha gått från att utforska ritprogrammens olika svårigheter till att nu veta och kunna så mycket att de snabbt hittar lösningar till sina utskrifter och får dem att hålla ihop. Det är imponerande vilken raketresa!

Svara

Kommentarrubrik

Grodan

Grodan

Tack Lisa för din kommentar. Att se hur fort barnen skapar ett förändrat kunnande kring både skrivaren och ritprogrammen är både spännande och lärorikt för oss pedagoger. Det är en otrolig resa att få vara delaktig i.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*